Tjuv

Det räckte inte med laxen. Hon äter upp kattmaten som står på trimbordet också, hon har aldrig tidigare gjort några försök. Men nu är det en rykande åtgång på kattmaten, torrfoder som tur är. Jag har lyckats komma på henne vid två tillfällen (det är inte så lätt att komma ihåg att stänga dörren in till godsakerna) just som hon är på väg upp på bordet och när jag då säger ifrån så ser hon ut som om hela världen håller på att ramla över henne. Hon ser ut att vara sååå ångerfull, skulle väl aldrig…… Och nästa gång när jag glömt att stänga dörren och inte är uppmärksam så sitter katten där igen och skriker efter mat. Jag försöker att inbilla mig att det har med understimulering att göra och att hon kommer att upphöra med dumheterna när det blir lättare att träna utomhus. Inbillningens makt är stor.

Det här inlägget postades i Blogg. Bokmärk permalänken.