2008-12-11
Träningen går långsamt framåt. Hon brister i koncentrationen, jag ”tappar” henne ibland i fria följet och linförigheten. Framförgåendet ligger väldigt långt bort just nu. Plats under gång och inkallningen är klart. Apporteringen behöver slipas lite här och var. Hopp och platsliggande har vi knappt tränat. När det gäller spåret så undrar jag ibland om hon över huvud taget vet vad som menas med det. Hon slår enormt mycket och det är så svårt att veta varför, är spåren för lätta, är det på grund av hennes nyfikenhet eller är spåren besvärliga. Nu skall vi ut på söndag och spåra med den bruksgrupp som startat upp på klubben så får vi se vad dom säger om lilla dockan.
2008-10-18
Idag har vi haft MH på klubben och då blir ens egen hund åsidosatt. Så för att åtminstone ha gjort något så la jag ett spår i går kväll som jag tog kl05:30 i morse. Jag behövde aldrig sätta på min pannlampa det var så bra månljus så det gick bra ändå. Spåret var lagt på ett gärde och inte mer än 300 meter och 8,5 timmar gammalt. Jag hade förväntat mig att det skulle bli som med Boris när jag la ett 12 timmars spår för honom, att kunna släppa linan och gå i normal promenad takt bakom. Men ack vad jag bedrog mig, hon drog lika mycket som vanligt och flackade lika mycket också. För övrigt gick spåret bra och alla apporter tog hon. Jag skall inte låta henne flacka på det viset utan stanna varje gång hon lämnar spåret och fortsätta så fort hon är i kärnan, blev jag tillsagd idag. Det är klart att jag lyder. Så nu gäller det att snitsla spåren noga så att jag vet att hon är rätt.
2008-10-06
Tävla Appell till våren……..nja, jag är något tveksam. Jag la ett spår vid klubben och tränade medan det ”kallnade”. Inkallning och läggande under gång är väl det som fungerar, ordet apport hade hon aldrig hört tidigare och i fria följet växlade hon position hela tiden. dag skötte hon avlämningen av apporterna i spåret riktigt snyggt det hon hade problem med var första spetsvinkeln, där snurrade vi väldigt länge innan vi kom vidare. Det är väl bara att bita ihop och träna vidare förr eller senare så sitter det.
2008-09-19
Jag la ett spår förra veckan ca: 900 m, 9 pinnar + slut och hon (måste inflika att jag har fått en tjuv, när jag i skrivande stund hör något ”underligt” och reser mig upp så står ”lilla dockan” halvvägs upp på diskbänken och förser sig av sin mat). Hm.. vad kan det bliva av detta! Tillbaka till spåret, skötte sig bra men jag klantade till det genom att efter en vinkel tappa linan, men när hon kom fram till apporten som låg ca: 60 m efter vinkeln och upptäckte att jag inte var med så kom hon som skjuten ur en kanon. Avlämnade och fortsatte spåret. Hon ”velar” en hel del, jag skulle nog pröva ett spår med längre liggtid än 1-2 timmar för att se vad skillnaden blir. Det känns som om hon är något okoncentrerad. Vi var iväg och tränade lydnad i onsdags, linförighet, inkallning, apportering och läggande under gång är det inte så mycket kvar för att få klart. Sedan har vi framförgående, hopp, budföring, och platsliggande kvar.
2008-09-13
Har haft lite strul med publiceringen ett tag men nu skall det nog fungera. Hon är väldigt duktig min lilla docka, om jag bara får till det så startar vi nog i appellen till våren. Spåret går upp och ner, vi hade tävling på klubben och en klubbkamrat gick ut reservspåret till mig. Upptaget var väldigt fint men efter ca 80m så börjar hon snurra och hon håller på så jag är på väg att ge upp. Efter ett tag så kommer vi en bit på väg och hon hittar en apport, troligen så har hon genat i spåret. Vi lyckas få två apporter till sedan börjar snurrandet igen och nu ger jag upp selar av och går till bilen. Jag får trösta mig med att hon inte var den enda som hade problem med spåret. Vi startade semestern med att åka på kennelläger till Norge. En trevlig vecka med både pälsvård, träning och naturligtvis en underbar natur.
2008-07-23
Ska det strula så ska det, jag kommer inte ut med uppdateringar just nu, det är antagligen så att jag måste byta nätverkskort. Men jag skriver ändå och hoppas på att kunna lägga ut det någon dag utan att bli tvingad att köpa nätverkskort först. Det blir nog ganska många uppdateringar på en gång. Jag fick provsvaret och det var inget konstigt med det, det är bakterier som man kan hitta i ändtarmen och det är inget farligt. Men man bör ju inte gå med flytningar ändå. Eftersom hon ätit en hel del medicin under sitt första år så har hon blivit resistent mot en del. Och resultatet är att det finns bara tre mediciner som veterinären kan ge henne och alla tre kan ge skador på benstommen hos växande hundar, alltså chansar vi på att det går vägen ändå. Hon har fortfarande flytningar och pendlar fram och tillbaka från att vara ganska ilsket röd till en väldigt mild rosa ton. Men det är full fart och hon är både pigg och glad. Ibland lär hon sig väldigt fort, vi var ute på promenad och jag stannar till vid en hallonbuske och plockar mig ett hallon. Azka sätter sig ner och stirrar på mig med en undran om vad det är jag äter så jag ger henne ett hallon. Hon tyckte det var väldigt gott så jag ger henne ett till sedan tar jag ett själv och går vidare. När jag vänder mig om så står aska och äter hallon från busken själv. Tänk om det var lika lätt med lydnaden. Jag är fortfarande trög när det gäller lydnaden men försöker köra lite ”fot” nästan varje dag, det gäller att få in positionen. Som sagt tänk om det var lika lätt med lydnaden, men det släpper nog en vacker dag. Jag la ett appell spår i måndags och det var jag inte nöjd med. Det var strul i påsläppet men det var som vanligt mitt fel, jag har köpt en ny lina och den bränner i händerna så när jag släppte ut henne och höll emot för att det inte skulle gå för fort så blev jag tvungen att släppa linan annars hade jag inte haft några händer kvar, vad jag saknar min lina. Hon tog i alla fall spåret åt rätt håll men var väldigt velig i spåret vilket troligen var en kombination av att hon fick rusa ut på spåret och att det blåste rätt bra. Hon missade en boll och hälften av pinnarna men det var inte på grund av att hon struntade i dom. Jag la ett nytt igår och det gick bättre men nu var hon sämre på att komma in med apporterna. Det var ett bra påsläpp hon fick inte rusa utan jag höll emot (handskar på händerna). Hon tog resten av spåret bättre än dagen innan, och som sagt jag tror det hänger ihop med hur starten blir. Nästa gång vi spårar blir till helgen, jag har inte bestämt mig för om jag skall ta ett appell eller skogs spår, jag får väl höra lite vad träningskompisarna tycker.
2008-06-24
Som sagt, hon har svårt att hålla sig frisk. Inte heller sulfan hjälpte så efter den blev det flagyl i 15 dagar men det hjälpte inte heller. Så nu har det tagits ett odlingsprov och jag får svar senare i denna vecka så får vi se vad det ger. Att hon inte kan hålla sig frisk gör att man tappar lusten, och pengarna. Mina planer var väldigt stora men när man inte kan träna så är det inte så kul. Vi har firat både nationaldag och midsommar i Värmland. Det åts och dracks väldigt mycket under midsommar, jag försökte få bort lite av det genom att lägga ett appell spår på lördagen och ett skogs spår på söndagen men jag tror inte det hjälpte. Hon var väldigt velig i upptaget på Appell spåret men löste resten väldigt bra. På skogs spåret var det apporterna som strulade. Vid ett par av apporterna så kunde jag se att hon markerade men struntade i att plocka upp den, om jag stoppade henne i linan så vände hon genast och tog upp den. Och så här kan vi ju inte ha det, jag skall sätta mig med en hel hink apporter och så skall vi träna på avlämnandet. Nu när min lilla docka fyllt ett år så närmar sig både höftleds röntgen och MH, och jag är lika nervös inför båda. Och snart bär det av till Stockholm och världsutställningen, det skall bli roligt, även om det inte riktigt är mitt intresse.
2008-05-29
Jag och Azka har varit på hårdrocks fest. Och vi var såå vackra, jag med svarta naglar, svart läppstift och tatuering på halsen, Azka i nithalsband. Vi trodde nog att vi skulle rocka loss så att byn gungade, men grannarna tyckte att vi varit ovanligt tysta med tanke på temat. Det blev väldigt kallt senare på kvällen så Azka o Nelson fick gå hem och ligga inne i värmen. Och jag har varit och tittat på lägre tävling i Årjäng. Om jag ändå nöjt mig med att titta. Eva lade appell spår åt mig hemma i Egenäs och det gick så bra så att jag fick blodad tand. Medan hon gick iväg på spåret så åkte jag iväg för att lägga ett appell spår till Azka. Allt gick bra och glad i hågen åker jag tillbaka till klubben för att kolla hur det har gått för Eva. Det visade sig att hon haft lite strul och tiden räckte inte. Väl hemma igen så funderar jag på att lägga ett spår på måndagen men beslutar mig för att vänta med det. Och jag väntar alldeles för länge, på torsdagen när jag packar bilen inför resan till hårdrocks festen stannar hjärtat, MIN LINA jag hade inte brytt mig om det inte är för att jag har en LÄDER LINA och det är den bästa lina jag ägt. Och den dyraste linan jag ägt. Jag slänger mig på telefonen till Eva som ger mig telefon numret till kompisen i Årjäng och hon slänger sig i bilen och åker ut för att leta efter linan. Tyvärr min lina är borta, hon har pratat med folk på klubben ifall någon har varit där och kanske tagit hand om den. Det har nu gått snart 14 dagar och jag har inget hört så det är väl bara att inse fakta, den kommer inte tillbaka. Så nu får jag väl börja fundera på om jag skall försöka spara för att köpa en ny eller om jag skall nöja mig med en annan lina. Förutom att slarva bor linan så slog jag sönder ett kristall glas och Evas lilla Åska gjorde en Emil, hon körde ner huvudet i en kruka för att komma åt några bollar som låg i botten och fastnar med huvudet. När hon sedan lyfter huvudet så följer krukan med upp i luften och lossnar när hon börjar vända huvudet neråt igen och så var den i spillror. Det blev en dyr helg men inte desto mindre trevlig. Och när det gäller lydnadsträningen med Azka så gör jag lite lama försök mellan varven. Just nu äter hon sulfa, hon har svårt att hålla sig frisk min lilla docka. Efter löpet fick hon flytningar och blev satt på penicillin och efter den kuren kvarstod problemen så nu går hon på sulfa. Ja ja, vad är väl en bal på slottet.
2008-05-05
Vi har varit på läger under fyra dagar och spårat tre av dom. Azka har varit i höglöp så jag avstod lydnad och uppletande. Första spåret var väldigt veligt i upptaget det sprangs hit o dit ingen koll på någonting, hon var väldigt uppspelt. Själva spåret gick bra, hon gick över en apport. Spåret var ca 500 meter och låg i 1 – 1,5 timmar. Andra spåret fick ligga lite för länge 2,5 timar, hon var åter velig i påsläppet och hade svårt med spåret hon gick av flera gånger men tog sig varje gång tillbaka och tog apporterna förutom två som hon gick över. Spåret var ca 700 meter. Det tredje spåret var ca 400 meter och låg i ca 1 timme. Jag stannade ca två meter från spåret och la ut lite korvbitar som hon fick nosa reda på, jag flyttade mig mot spåret och hon följde efter fortfarande letandes korv. Och plötsligt stöter hon på spåret som hon lugnt och sansat börjar att följa, ju längre vi går desto mer drag blir det i linan. Hon gick över en apport men att hon missade den var inte så konstigt då jag såg att hon kom på fel sida vind för att få den. Förutom spår så fick jag hjälp med hur jag skall frisera Azka, så nu åker pälsen av, men jag måste köpa handskar eller något för det var väldans vad trött man blir i händerna. Jag begriper inte hur uppfödarna kunde ta ner henne på mindre än två timmar, jag kommer att hålla på i flera dagar innan jag är klar. Som alltid så hinner man knappt hem innan man börjar längta till nästa års läger.
2008-04-26
Idag har vi spårat, hon började med bakspår och jag stoppade henne, förutom det så gick själva spåret bra. Hon var ganska velig och okoncentrerad vilket säkert beror på löpet. Och att medvetet dröja sig kvar vid apporterna kan stressa så vi kör på som vanligt. Jag stoppade henne när hon gick över en apport och då tror hon att hon är fel ute och börjar kolla om spåret går i en annan riktning. Jag bestämde mig tidigare för att inte stoppa henne när hon går över eftersom jag inte tror att hon gör det medvetet. Och idag kändes det som att det nog är rätt beslut, så jag låter henne gå över i fortsättningen så får vi se vad som händer. I uppletandet så är problemet att få in henne till mig, hon har ett bra föremålsintresse och leta har hon inga problem med. Jag får hålla mig till ingångsövningar ett tag, Åter en härlig dag i skogen.
2008-04-24
Så har då den lilla dockan blivit stor, i helgen som gick så började hon löpa. Nästan på dagen 10 månader. Och nästa vecka skall vi på läger med Kantbergare. Man kan ju undra vad Azka har gjort som får lov att åka på deras läger. Det är inte Azka som gjort något det är jag, efter att ha deltagit på lägren i 10 år så skulle det bli tråkigt att inte få lov att vara med mer. Men så är det, ingen Kantbergare inget läger, om man inte lyckas att nästla sig in på något sätt. Och ett sätt är att sköta hemsidan då får man lov att vara med. Så Azka får åka på två läger, Kantbergets läger i Kosta och Riesen Artics läger i Sølenstua, Norge. Det gäller att ta alla chanser till träning och umgänge. Under veckan har vi inte tränat någonting utan bara promenerat, en anledning är att Azka snorade ganska rejält och jag blev orolig att hon skulle bli dålig igen. Marie på pensionatet kunde dra snor ur nosen på henne. Det har blivit bättre för var dag och idag har hon inte snorat någonting så vi kommer att åka ut o spåra på lördag. Jag o Carina på klubben har skojat om att vi skall tävla SM, dit kommer jag aldrig om jag inte tar tag i lydnaden någon gång. Spår i all ära men det räcker inte, så nu jä….
2008-04-18
Igår var vi och tränade Agility, slalomen fungerade hyfsat och så lärde hon sig släptunneln.Idag åkte jag iväg och la ett spår efter jobbet ca 500 m och 6 apporter + slut. Det låg inte så l änge ungefär 40 min. Hon hade väldig förväntan och bråttom på upptaget, jag bromsade rejält i linan. Hon tog spåret åt rätt håll så det började ju bra, hon gick över en apport och jag bråkade inte om det. Vinklarna löste hon fint vid ett tillfälle blev hon tappt men letade sig tillbaka. Hon har väldigt bråttom och vill så mycket, hon vill inte stanna för att dricka vatten det har hon inte tid med inte att lägga tid vid apporterna heller. Jag försöker ta det lugnt vid varje apport och erbjuder vatten hon tillåts inte gå iväg innan jag är klar vilket jag drar ut på. Rätt eller fel? det skall jag ta reda på till nästa spår. Men på det hela taget är jag nöjd.
2008-04-16
Idag tog jag med mig ett föremål på promenaden och slängde iväg när hon var upptagen med annat. Sedan ropade jag in henne ställde upp henne och skickade, hon sprang ut grep blev stående en kort sekund vände och kom med bra fart mot mig. Jag berömde henne på vägen in med lugn röst och hon kom och avlämnade i handen. Detta gjorde jag totalt fem gånger med samma resultat, känns helt ok.
2008-04-13
Vi har varit i Borås och tränat. Azka tog bakspår igen, jäklar vad det stör mig. Jag slängde småpinnar men tog mig inte tillräckligt med tid för att få ner henne så mycket som hade behövts. Som vanligt finns det ingen annan än mig själv att skylla på. Jag frågade Sven efteråt vad han anser att man skall göra vid bakspår, en del tycker ju att man skall låta hunden spåra ut bakvägen och sedan selar man av och antingen åker hem eller lägger ett nytt spår. Men han tycker att jag skall stoppa henne, om hon inte vänder själv så skall hon stoppas. Och uppletandet gick inget vidare det heller, som vanligt är det förarfel. Jag måste tänka mig för, jag får inte berömma när hon griper där ute och står med ryggen mot mig hon skall vända mot mig för att få berömmet hon skall veta att det är då hon är duktig och om hon släpper föremålet och börjar leka med det innan hon är framme får jag inte säga nej jag skall bara kalla på henne. Och för att undvika att hon släpper innan hon är framme så måste jag tänka på min röst. Det viktigaste just nu är att få in henne till mig. Idag hade vi söktävling på klubben och när vi var klara och tillbaka på klubben så körde vi ett uppletande. Hon skötte sig bra även om det var lite trögt att komma in dom sista metrarna med föremålet. Den stora skillnaden idag jämfört med när vi tränade senast i Borås var tempot. Hon travade ut och travade in. När hon tog sista föremålet berömde jag (så som jag inte bör göra) med glad (tjutande) röst och hon kom faktiskt in med bättre tempo och det viktigaste av allt hon släppte inte föremålet innan hon var framme. Jag får försöka träna på att bli gladare utan att tjuta av glädje.
2008-03-30
Så har vi firat påsk i Värmlandslandet. Azka har fått en rejäl dos av busiga och lekfulla barn. Och även några riktigt mysiga stunder. Idag har vi spårat och tränat uppletande. Jag tränade upptag, ett misstag! Jag började med att sätta på selen redan innan hon togs ur bilen för att minska förväntan och sedan slängde jag ut lite korv bitar strax före spåret för att lugna ner henne och sedan fortsatte vi mot spåret som hon tog upp relativt lugnt, efter första föremålet gick vi av spåret för att göra ett nytt påsläpp. Ve och fasa, hon blev fullständigt skogstokig hon slet och drog och gjorde allt som bara gick för att komma tillbaka till spåret igen. Hon tyckte nog att det var rent elakt att lägga såå kort spår. Som tur var så hade jag bett om ett kort spår på ca:300 m efter sista upptaget. Så efter att ha gjort ett nytt påsläpp som blev (trotts upphetsningen) väldigt lyckat så fortsatte vi hela spåret, hon löste det väldigt bra. Hon gick över apporter vid två tillfällen och jag bestämde mig för att låta henne göra det, det blåste ganska bra och hon gick på fel sida för att få dom i vind, men av någon anledning så går hon ändå runt och får dom i vind och tar dom, så där finns inget att klaga på. Sven sa till mig att inte slänga godbitar för det drar bara upp henne utan jag skall slänga små träbitar i tändsticks storlek, det gäller att få ner hunden att få henne lugn och i den här situationen kommer godbitarna bara att dra upp henne. Och att träna upptag, nää det tyckte han nog inte att jag skulle göra, det är bättre med små pinnar och att få en lugn start. Så jag skall slänga pinnarna precis innan spår påsläppet och sedan vända henne mot spåret och lugnt fortsätta. Det skall vi testa nästa gång. Uppletandet är jag väldigt nöjd med. Det enda jag skulle kunna klaga på är att jag berömde när hon var på väg in vid ett tillfälle och då släppte hon föremålet på vägen. Så är jag bara tyst medan hon är på väg in så kommer hon hela vägen och lämnar av till mig. En trevlig och lyckad dag i skogen
2008-03-17
Jag är lite missnöjd med dom senaste spåren, hon har för bråttom och är okoncentrerad. Det blir bara ett rusande ut i spåret och sedan kan det gå bakåt lika gärna som framåt. Nästa gång får det bli upptagsträning. Hon är bra när det gäller apporterna hon vänder upp mot mig och på anmodan så kommer hon med dom till mig. Dom gånger hon har gått över någon apport så har jag stoppat henne i linan och väntat tills hon tar den, då blir hon osäker och börjar att leta efter spåret åt alla andra håll. Jag funderade över hur jag gjorde med Boris och han fick gå över dom han missade bara för att inte ”störa honom” jag är övertygad om att dom gånger han gick över en apport så var det för att han inte fick den i näsan, han missade nästan aldrig en apport. Och Azka verkar heller inte gå över en apport hon har i näsan, sist snurrade hon väldigt länge för att hitta en av apporterna så hon ger nog inte upp så fort. Jag skall nog göra på samma sätt med Azka för att inte störa henne i spåret, skulle hon börja gå över apporter varje spårtillfälle så får jag ta tag i det då. Ingångsövningarna i uppletandet är riktigt bra just nu, hon springer ut griper och springer in och lämnar av till mig. Hon har inte släppt föremålet framför mig någon av dom sista gångerna som vi har tränat. Så den biten är jag väldigt nöjd med. Lydnaden går sådär, hon har fortfarande flytningar och jag vill inte riskera att hon blir kall, så på grund av vädret så tränar vi mest inne och då är det lite krångligare. Men vi skall nog få till det också till slut.
2008-03-05
Vi har inte spårat på ett tag och träningen har bara varit små korta stunder. I helgen som gick hade vi besök av Helena o Nelson. Azka tyckte detta var väldigt roligt. Och när hon lyckades få fart på honom bar det iväg i både lerpölar och bäckar. Till helgen skall vi spåra och träna uppletande. Jag har fortfarande svårt att få fart på mig, trotts att vi har en studiecirkel på klubben på måndagar (med sikte på 10:an), fri träning på tisdagar, valpkurs på lördagar och på torsdag startar Agilityn. Jag borde vara väldigt mycket mer inspirerad att jobba lydnad än vad jag är. Och jag kan inte skylla på någon annan än mig själv, det blir vad jag gör det till. Nu skall jag gå och träna lite positioner.
2008-02-24
Så har vi då varit och spårat igen, jag är i huvudsak väldigt nöjd med dagens övningar men en sak stör mig och det är att hon bakspårade. Jag är bortskämd med det sedan Boris tid, hans bakspår på 11 år kan räknas på en hand. Eva tycker jag är fånig som stör mig på detta vid hennes än så länge unga ålder + att jag faktiskt måste analysera VARFÖR det blev så. Och hon har naturligtvis rätt, vid eftertanke så fick hon faktiskt bakspårsvind och det kan vara en orsak. Själva spåret gick som en dans och hon fick skogspinnar för första gången, hon tog alla apporter utom en som hon hade problem med, den låg mitt på en stig. Vid uppletandet så fortsatte jag som vi hade börjat, med ingångsövningar. Jari tog med sig Azka ut och slängde iväg föremålet och när hon sprang ut och grep så ropade jag. Hon kom och lämnade av till mig först, men sedan släppte hon föremålet innan hon kom ända fram. Jag fortsatte som tidigare, och då fick jag tips från Sven att INTE säga ”handen” om jag inte är säker på att hon avlämnar där, utan ta emot henne mellan knäna utan att säga något när hon kommer in. Det fungerade naturligtvis väldigt bra, och hon har gjort framsteg sedan sist. Dagen avslutades med skott och jag valde som sist att lämna gänget och ta en promenad med Azka lös en bit bort. Hon registrerade och ibland även reagerade på skotten men det fanns inget negativt i det så jag är i stora drag väldigt nöjd med dagen.
2008-02-14
Jag är minst lika nöjd med spåret på söndagen. Det var längre än dom 500m som var tänkt men hon skötte sig ypperligt. Nu hade jag bara trä apporter i spåret och hon tog alla och klarade vinklarna utan problem. Det enda som jag inte är helt nöjd med är upptaget men jag har inte fått möjlighet att prata med spårläggaren än, han hade åkt när jag kom tillbaka från spåret så jag vet inte riktigt hur han har gjort och innan jag vet det så är det svårt att säga vad det kunde bero på. Apporteringen går framåt, hon springer ut och tar apporten och kommer till mig med den och separat tränar jag att hon skall sitta med apporten så får vi se när vi skall börja med detta utomhus, och när vi skall kombinera ihop det. Ingångsövningarna måste jag hårdträna.
2008-02-09
Jag är väldigt nöjd med dagens spår, Azka var väldigt duktig och löste både upptag och vinklar. För första gången låg en trä apport i spåret och den ville hon gå över det syntes tydligt att den doftkombinationen var okänd för henne men efter att jag och Eva lekt med pinnen så var resten av pinnarna i spåret inga problem. Efter spåret körde vi uppletande och på inrådan så gjorde jag ingångsövningar, ett klokt råd och det sista gick det riktigt bra. Och sedan blev det skott, jag valde att lämna dom övriga och tog en promenad med Azka lös en bit bort från där dom skulle skjuta. När första skottet föll hajade hon till men sedan brydde hon sig inte. Så jag är väldigt nöjd med dagen och i morgon skall vi spåra igen.
2008-02-07
Azka var väldigt billig här om dagen, jag hade nog kunnat tänka mig att ge bort henne. Jag var hemma och satt som nu vid datorn med den skillnaden att då låg inte Azka vid mina fötter. Jag hade varit och kikat i vardagsrummet och hon låg i sin säng och efter en stund så går jag för att kolla igen. Hon ligger inte i sin säng, hon ligger i soffan med ett stort flin från öra till öra och fullt med stoppning i hela munnen. Oh! så roligt hon har haft. Arbetskamraterna gapskrattade och undrade om jag hade tagit något kort, nää jag kan inte påstå att det var vad jag prioriterade just då. När det gäller träningen så är jag fortfarande försiktig med träning utomhus då jag inte vill att hon skall bli kall eftersom hon fortfarande har flytningar. Så vi tränar inomhus än så länge, apporteringen börjar att arta sig. Hon går ut och hämtar apporten men på vägen in vill hon ibland gå iväg bakom mig med den. Men ett par gånger har jag fått henne att komma in och sätta sig fot med den. Hon lägger sig snabbt och det börjar att bli lite ordning på ingångsövningarna. På lördag skall vi iväg och spåra, jag har blivit eller rättare sagt Azka har blivit erbjuden en plats bak i en bil med värmeslingor så att hon inte blir kall mellan spåret och uppletandet. Det skall bli jättekul att komma igång igen och hon behöver verkligen få jobba av sig.
2008-01-30
Ingångsövningarna var en tillfällighet, hon sätter sig lite hur som helst och blir väldigt frustrerad när inget händer. Vi har tragglat lite med det idag och om jag bara är väldigt noga med att hon sitter rätt så skall vi nog få till det. Jag hittade Boris metallapport så nu tänkte jag pröva med den någon dag, jag har inte fått köpt någon ny apport än. Hon var lite snuvig i helgen som gick och Marie (på djurpensionatet) tyckte att hon var lite snuvig i måndags. Det är fortfarande väldigt lite och behövs inte tas tabletter mot men, för att vara på den säkra sidan tog jag kontakt med veterinären. Och fick besked att om jag behöver så kan jag ge henne av dom tabletter mot snuva som jag har kvar sedan hon var förkyld och jag skall fortsätta med Immun kosttillskott och sedan håller vi tummarna för att det inte blir något mer.
2008-01-27
Jag har varit i Värmland över helgen, jag hoppades komma bort från regn och blåst. Och det gjorde vi, på lördagen kämpade solen med att försöka bryta sig igenom molnen och på söndagen vaknade vi till lite snö fjun på backen, en minusgrad och till en dag med strålande sol. Det blev bara lite träning i form av ingångsövning utan föremål och snabba lägganden. Ingångsövningarna fungerade väldigt bra hon satte sig både rakt och i rätt position, det är bara att hoppas att det inte var en tillfällighet. Under veckan skall jag köpa en ny apportbock, Boris gamla är både stor och tuggad.
2008-01-21
Jag har tränat lite apportering nu när vi inte kan göra så mycket ansträngande träning. Än så länge har vi bara tränat vid tre tillfällen men det går framåt. Nu är det bara tre dagar kvar på antibiotika kuren sedan skall hon få fiskolja och ett fodertillskott som sägs bygga upp immunförsvaret hos hund. Så snart skall vi väl kunna komma igång på allvar.
2008-01-16
Så har då Azka fått betala priset för att jag drog iväg henne till utställningen i Göteborg, hon är kraftigt förkyld. Ännu en kur med antibiotika och lite medicin mot snuvan också. Min lilla docka (numera porslinsdocka) har inte varit frisk många dagar än så länge. Nu blir det åter en period med ytterst lite träning, och mycket mys.
2008-01-08
Azka har varit på sin första utställning och det är lika bra att börja stort, så vi anmälde till MyDog i Göteborg. Jag är väldigt okunnig på området och insåg ganska fort att vi har mycket att träna. Att försöka skylla på att man har en busig liten valp när domaren försöker känna på henne och kolla hennes tänder samtidigt som hon gör allt för att få igång domaren genom bett i byxben och sparkar på vaderna, det gick inte hem. Men vi fick en etta i alla fall, så får jag henne att uppföra sig så skall det nog kunna gå ganska hyfsat. Det här med utställning är ju inte riktigt min grej och allt hänger ju på vad domaren vill ha. Uppfödaren var där med två hundar en svart och en peppar & salt, peppar & salt åkte ut med en 0:a på fredagen och går till final på lördagen, ja då kan man ju börja undra. Uppfödaren åkte hem med titeln svensk vinnare på båda hundarna och BIG 2 på den svarta, en lyckad resa. Jag har ett halvår på mig att träna innan världsutställningen i Stockholm.
2008-01-02
Jul och nyår har firats i Värmlands djupa skogar och tro det eller ej, inte så mycket som en enda smällare hördes. Azka har haft fullt upp med att försöka hålla koll på alla roliga barn som sprungit runt i huset. Och min brors dotter Nina (som älskar hundar) blev för inte så länge sedan biten av en hund med sjukhusbesök som följd. Jag kan erkänna att jag var ganska nervös för hur detta skulle gå, Azka är ju med tanke på hennes ålder (full i bus och vassa tänder) inte något lämpligt umgänge för någon som blivit hundrädd. Nina hade suttit i bilen och längtat efter att få träffa Azka men när dom kliver ur bilen så sviker modet. Jag höll Azka kopplad och när jag inte kunde det så stängdes hon in i vårat sovrum. Allt fick ske på Ninas villkor och rätt som det är så klappar hon Azka och det mesta av rädslan försvinner. Sedan tog det inte lång tid innan Nina klappade Azka lika mycket som alla andra. Azka passade på att skaffa sig en urinvägsinfektion strax före julhelgen så det blev åter en lugn period med minimal träning. Men över nyårshelgen har vi lagt spår, själv tycker jag att hon är jätte duktig. Jag orkade inte vänta på ett tillfälle med främmande spårläggare. Sista spåret blev 500 meter, två vinklar, tre föremål + slut, hon blev tappt på ett ställe men letar sig tillbaka till spåret och fortsätter. Hon löste både upptag och vinklar jätte fint. Nu är det hög tid att få igång lydnadsträningen.